Stillsamt trädgårdsliv för själen...

Det fanns en tid för många månar sen, när jag var som ett jehu i min trädgård. Det var 1997 och vi hade just köpt den lilla J formade längan på den blåsigaste åkern på hela Österlen.

Då skulle det anläggas. Två hektar bet-åker skulle tuktas och formas om till en prunkande engelsk park. Exotiska träd, rosor och mängder av gammeldags perenner skulle planteras.

Jag grävde och ritade, flyttade stenar och grävde lite till. Sen två år senare, när vi inte ens kommit halvvägs inträffade olyckan som skulle förändra hela mitt liv. Fortfarande, liggande i min säng, ritade jag och planerade, pekade ut för maken (som har ungefär lika mycket trädgårdsintresse som en isbjörn i en plantskola!) var han skulle gräva och fick snällt nöja mig med att mera vara en åskådare än en aktiv deltagare.

Fortfarande har jag svåra sviter av olyckan, men med en stor skillnad-jag tycker att trädgården är rolig igen! I flera år har det mest känts som ett tungt måste och min oförmåga har gjort mig frustrerad då viljan varit så oändligt mycket större.

Nu har jag börjat snegla på olika förändringar i den stora trädgården-vill anlägga två långa perennrabatter längs vår långa allmogegrusgång.

Och så måste jag ta mig en funderare över alla mina ljuvliga pioner som maken grävt ner här och där efter eget huvud.

Mitt i gräsmattan sticker det än upp en White Wings, än en Duchesse de Nemours och plötsligt står där en Shirley Temple mellan Katsurorna...

Den lilla ursprungliga trädgården är otroligt härlig att ta sin tillflykt till när man inte orkar se alla framtida projekt i den stora parken i vitögat längre. Där växer syréner och liljekonvalj, sockblommor, alunrot, nävor och en och annan ros.

Där är lummigt och frodigt, hanterbart i storlek och där hänger min randiga hängmatta!

Där har vi fester med vänner och familj och där spelar vi Boccia.

Den här sommaren får snart visa sitt rätta ansikte-blir den varm och solig blir det inte så mycket trädgård som njutning i poolen och massor av roliga fester. Blir den däremot kall och blöt, ja då är det på med trädgårdshanskarna och knäskydden (för maken!) och själv kommer jag sitta vid köksbordet och rita, planera och domdera.

På det här viset blir jag ju en vinnare oavsett!

Trevlig Sommar!